Sepak takraw - en fantastisk skolidrott!

När det svenska fotbollslandslaget på 1980-talet var på en av sina vinterturnéer i Sydostasien, hamnade den dåvarande förbundskapten Lars "Laban" Arnesson, enligt uppgift, på en match i ett spel som han fann ytterst fascinerande: Sepak takraw. 

Sepak takraw är ett spel som närmast kan liknas vid volleyboll med fötterna, benen och huvudet. Man spelar tre mot tre, på en yta stor som en badminplan, där planhalvorna skiljs av ett nät i ungefär samma höjd som ett badmintonnät. Bollen var ursprungligen av rotting, men numera oftast av plast och kan ofta beställas via asiatiska affärer på hemorten. Se i så fall till att beställa dambollar, som är något mjukare. 

Man spelar som sagt med fötterna, på volley och laget har tre tillslag på sig att få bollen över nätet till motståndarnas sida. En viktig skillnad mot volleyboll är att samma spelare får röra bollen både två och tre gånger under lagets bollinnehav. Det blir ofta långa, fartfyllda bolldueller, där smash på smash i form av cykelsparkar avlöser varandra. Dammatcherna är oftast roligare, eftersom det går någon ynka procent långsammare, vilket leder till ett spel med fler och mer spektakulära bolldueller. 

Anpassning för svenska förhållanden i grundskolan innebär först att man i början tillåter en studs innan varje spark eller nick. I början servar man genom ett underhandskast in på motståndarnas sida. Senare  ändras detta av att servaren sparkar bollen över nätet på samma sätt som en fotbollsmålvakt gör en utspark. Hur serve och övrigt spel går till ser du på länken här: http://youtu.be/O9r0T7mragY

Här hittar du lite övningar att använda i skolan: http://youtu.be/wwGbCVdUAbA

Här hittar du de officiella reglerna mm: http://www.takraw-association.org.uk/techniques-and-rules-sepak-takraw

Jag tror och hoppas att du här har ett nytt och roligt bollspel till din skolidrott. I Thailand börjar barnen mycket tidigt med sepak takraw, men lagom ålder att börja i Sverige är från åk 3-4. 

#sepaktakraw

#sepak

#takraw

#bollspel

#skolidrott

#barnidrott

#ungdomsidrott

#friskvård

#idrottochhälsa

<a href="http://www.bloglovin.com/blog/585148/?claim=zfw73yycj4f">Följ min blogg med Bloglovin</a>

Obligatorisk (nåja) fortbildning för alla som tror sig veta allt om sambandet mellan fysisk träning och viktnedgång

På UR har det gått en serie som tydligare än tidigare försöker bena ut begreppen när det gäller fetma och de som tjänar pengar på fetman. Nedan bifogar jag en länk till det senaste avsnittet, om jakten på boten mot den epidemi av övervikt och fetma västvärlden har drabbats av. 

För er som har följt med i vetenskaplig forskning är det troligen ingen nyhet att det är mycket svårt att träna sig smal. Sanningen är ju att träning två-tre gånger i veckan inte gör dig smal, eftersom hjärnan kompenserar hög fysisk aktivitet med minst lika lång tid av inaktivitet. Slutsatsen är alltså att det enda effektiva sättet att gå ner i vikt är att inskränka intaget av energi, dvs mat och dryck. Detta är något som alla vi som jobbar med hälsa och välbefinnande, oavsett om det är i skolan eller inom vården, måste ta till oss. Vinsterna av motion och träning är högre välbefinnande och självkänsla, vilket absolut inte är negativt, tvärtom. Men när vi jobbar mot de personer som kunde må bra av viktnedgång måste vi utgå från vetenskap och skilja äpplen från päron. 

Ha en trevlig stund när du ser detta program! Om all fortbildning var så trevlig, då...

#viktnedgång #fetma #träning #bantning

Och här är länken: http://urplay.se/Produkter/183848-Bantning-en-jatteindustri-Trana-dig-fet

Idrott &amp; hälsa, vad kommer att hända efter valet?

Vad kommer nu att hända med ämnet Idrott & hälsa efter valet? När regeringsbildningen är klar och gråmåndagen börjar, kommer då de partier som styr att göra något för att utveckla ämnet? Enligt en enkät som Lärarförbundet gjorde innan valet finns det en samsyn bland samtliga riksdagspartier om att satsa på Idrott & hälsa, ffa efter Alliansens vallöfte om 100 timmar mer under grundskolan, vilket skulle tas från Elevens val.

Till skillnad mot detta vill Socialdemokraterna endast utöka antalet timmar i de tidiga årskurserna. I gengäld vill (s) skjuta till mer resurser, så att inte det utökade timantalet innebär att lärarna får ta fler klasser och utöka sin undervisningstid inom sina befintliga tjänster. Gemensamt för Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna, dvs de som troligen kommer att utgöra grunden för regeringsunderlaget, är att de framför allt vill prioritera den praktiska delen när antalet timmar utökas.

Så med andra ord, det finns hopp om både mer resurser och fler timmar. Dock får vi, som vanligt, vänta och se. 

Ytterligare argument mot tidig specialisering

På sin utmärkta sida på internet "Changing the game project", listar John O'Sullivan en rad argument mot tidig specialisering inom idrott. 

Först, fem exempel från forskningen som visar hur tidig specialisering är skadligt för barn:

1. Enlig ortopedspecialister utgör barn som specialiserar sig tidigt 50% av alla skador. 
2. En studie av Ohio State University visade att tidigare specialisering leder till större risk för fysisk inaktivitet som vuxen. De som enbart går in för en sport i unga år är ofta de första att sluta och drabbas under av följderna av detta under resten av livet. 
   
3. I en studie av 1200 unga idrottare, fann dr Neeru Jayanthi på Loyola University att tidig specialisering på en enda idrott är en av de starkaste indikatorerna på skador. Idrottarna i studien som specialiserade sig hade 70% to 93% risk att skada sig än barn som höll på med flera, olika idrotter. 
4. Barn som specialiserar sig tidigare har mycket större risk för att bli utbränd pga stress, minskad motivation motivation och brist på glädje. 
5. Tidig specialisering bland idrottande tonårsflickor associeras med ökad risk för skador som leder till smärta i främre delen av knäet, som PFP, Osgood Schlatter and Sinding Larsen-Johansson jämfört med idrottare som håller på med flera idrotter

I artikeln listas ytterligare, forskningsbaserade argument för att inte specialisera sig tidigt. Bra att ta till som argument för oss som slåss för idrott OCH hälsa. Följ länken nedan för att läsa!

http://changingthegameproject.com/is-it-wise-to-specialize

Det bidde en fingertutt!

Med buller och bång sjösattes projektet med lärarlegitimationer för några år sedan. En viktig symbolhandling för regeringen och ett prestigeprojekt för utbildningsminister Jan Björklund. Fortfarande väntar dock många lärare på sina legitimationer, vissa har tom väntat i två år. Jag kan hålla med om att kräva legitimation av lärare var en vettig reform, men hela processen har kantats av klantighet har kantats av klantighet. Legitimationsreformen var från början underfinansierad och otillräckliga resurser för handläggning och utfärdande är det som de flesta bedömare idag associerar med lärarlegitimationer. I dagarna kommer så nästa skott i fundamentet. Nu ska nämligen det tidigare obligatoriska prövoåret tas bort, trots massiv kritik bl.a. från Skolverket och Lagrådet. Det vi nu får är en urvattnad reform, där legitimationens värde riskerar att bli noll. 

Detta har kommit till efter en uppgörelse med lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting, samt Friskolornas Riksförbund. Varför? Tyvärr känns det därför nu som om hela projektet nu är färdigt att skrotas. 

#lärarlegitimation #lärarutbildning #skolverket 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/larares-lamplighet-ska-provas-i-forvag_3374744.svd

Smartare barn genom träning

Vi visste detta, alla vi som sysslar med träning. Det finns ovedersägliga bevis för att barn blir smartare genom att träna. Läs artikeln i länken och samla argument inför nästa schemaläggning och lönesamtal!

http://fitness.mercola.com/sites/fitness/archive/2012/01/20/physically-active-children-perform-better-academically.aspx